JosieJoos

Nu kör jag på igen, jag vill ha ny design och jag ska ge er min nya vinkel på livet.
Jag och Simon har separerat. Jag bor ihop med Jasmine och Joline, men flyttar snart därifrån för att bo vägg i vägg med min allra bästa vän, jag skrev hyreskontrakt igår och idag tapetseras det för fullt.
Jag vill be er alla om ursäkt för att jag aldrig skrev vad som hände, men jag kände att jag inte hade någon energi kvar till att ge bloggen just då så den blev lämnat utanför mitt liv en stund. Våran separation gick fort och blev intensiv och jobbig. Vi separerade av den anledningen att vi, kanske mest jag, inte längre hade något kvar att ge Simon, hur mycket jag än försökte. Och försökte gjorde jag! Jag gav allt för att få våran tillvaro så bra som möjligt och allt funkade perfekt, men kärleken försvann gradvis. Jag hade då ett val att fortsätta leva ihop med Simon, välja kärnfamiljen, ljuga för Simon och bli en olycklig och irriterad mamma, eller att vara öppen och ärlig mot Simon, lämna honom och bli en ensamstående mamma, låta Jimena få en splittrad familj, men två lyckliga föräldrar som kunde ge henne all sin energi utan några hinder i vägen. Jag valde det sistnämnda. Min dotter ska inte få växa upp i en familj där man inte är lycklig, där jag inte kan ge allt till varken henne eller Simon, det är inte rättvist. Kärleken är så viktig och ett kärlekslöst förhållande finns det inget värde på. Det finns såklart så många många sidor som Simon har som jag älskar, det fanns ju en anledning till att jag frpn första början valde att vara tillsammans med honom, att förlova mig med honom och att skaffa barn ihop med honom. Tyvärr var jag nog för ung för att veta vad jag vill få ut av livet och vad jag behöver för att lyckas med det. Simon också, för han behöver ha en kvinna som är lite annorlunda mot mig, någon som kan acceptera honom och inte försöka förändra honom till det hon vill ha, för det var vad jag kom på att jag höll på att göra. Vi var båda medvetna om det här en tid innan separationen var ett faktum och vi pusslade och försökte vårat bästa med varandra. Det räckte inte. När jag nu ser tillbaka på då och sedan ser på nuet så ser jag två helt olika personer i mig. Jag är den bättre nu. Jag är en bättre vän, en bättre mamma och en bättre människa och det är inte Simons fel att jag inte var det då, det var helt upp till mig. Jag och Simon är jättebra vänner och allt funkar perfekt, idag var vi med Jimena och handlade skor till henne, Simon betalade och det blev ett par jättesöta sandaler till sommaren. Vi har Jimena varannan vecka och vi ser till att träffas minst två gånger varje vecka tillsammans alla tre för att låta Jimena få den bästa möjliga situationen.

Vill ni veta mera får ni fråga, ni kan maila eller skriva kommentar.
[email protected]

Just nu känns mitt liv underbart, men också väldigt kaosartat! Jag har kontakt med socialen för att kunna försörja mig själv och Jimena och det är inte så lätt att tas med dem. Det blir inget körkort för mig i höst som jag hade räknat med eftersom att jag måste ha de pengarna från sommarjobbet jag hade tänkt att använda till kortet att försörja oss på. Men jag har en fin lägenhet precis bredvid Jasmine, mina två katter och Skrammel väntar för övrigt barn till september. Är det någon som är sugen påen kattunge så hojta till!
Framför oss väntar en underbar sommar, förhoppningsvis varm. Jag, Jasmine, Joline och Jimena.

Jasmine har varit min stöttepelare under hela den här perioden, hon har gråtigt med mig, muntrat upp mig, peppat mig, förstått mig och alltid varit där för mig. Hon har alltid simmat på botten med mig för att sedan ta upp mig till ytan och jag älskar denna vännen så otroligt mycket för det och för att hon är just Hon. <3