Höstpromenad
Äntligen är vi friska och alerta igen! Det var en envis höstsnuva vi fick, men vi kurerade oss minsann och blev friska tillslut.
I helgen har vi vi flängt endel. I Fredags var vi i Örebro och handlade mat, käkade på McDonald´s och köpte Jimenas första skor på skokanonen. Det är bara helt vanliga skor mest för att hon ska ha när vi går ut så att jag kan ställa henne på backen om jag behöver. Hon går inte än men när hon gör det så blir det bättre och stabilare skor så att hennes fötter inte blir sneda.
På Lördagen åkte vi till Jimenas Farmor och Farfar och när vi åkte hem rövade vi med oss Chico. Det tycker nog Jimena var bra, hon älskar att leka och busa med honom! På kvällen såg vi på halva Beck - Mannen med ikonerna, sedan så blev vi så trötta att vi gick och lade oss. Vi är alltid som tröttast på helgerna, när vi KAN vara uppe! På veckorna vill vi gjärna vara uppe till runt tolv, men går ändå och lägger oss tidigt för att orka med morgondagen, på helgerna orkar vi knappt vara uppe till tio. Någon som känner igen sig? Så då blir det lite så att vi, iallafall jag, tvingar oss att vara uppe lite längre för att ge oss själva och varandra tid.
Söndag, då var Simon hos sina föräldrar och hjälpte till med lite grejor och jag var hemma med Jimena som var helt omöjlig den dagen. Hon var inte nöjd för en sekund, om hon inte var i famnen och jag vägrar att gå och bära på mitt barn för att hon inte ska gråta eller skrika. Så vi var ute och gick på morgonen och försökte leka på dagen, men inget var riktigt bra tyckte Jimena. När Simon kom hen vid fyra på eftermiddagen var jag dödstrött och irriterad och Jimena var fortfarande illmarig. Men hon somnade i tid och våran kväll blev helt underbart mysig. Idag är Jimena sitt vanliga glada jag, men då och då kommer de där missnöjds skriken. Vi tror att hon håller på att börja testa oss..
Jag skrev förut att Jimena inte går än, men det är snart igång. Hon släpper taget om saker när hon står upp och hon ställer sig upp utan stöd. så står hon jätte stadigt en stund, ibland ca fem sekunder ibland ca trettio. Hon är jäteduktig! När hon vill ner igen sätter hon sig försiktigt. När hon tappar balansen skrattar hon och ställer sig upp igen, sötnos!
VI har nyss kommigt in från en härlig promenad, det är verkligen härligt väder ute! På nätterna har det vart nollgradigt och bara några få mil härifrån har det vart minusgrader, men idag har det vart ganska så varmt och solen lyser fortfarande klart och den värmer. Hade det vart Augusti hade det vart kanonhett nu! Så vi var ute på en långpromenad och tittade på alla vackra löv som faller från träden. Chico var med, nosandes och strosandes. Så skulel vi gå och gunga men det var massor med barn där så vi avvaktade och satte oss på en filt i det gröna istället. Helmysigt !
I helgen har vi vi flängt endel. I Fredags var vi i Örebro och handlade mat, käkade på McDonald´s och köpte Jimenas första skor på skokanonen. Det är bara helt vanliga skor mest för att hon ska ha när vi går ut så att jag kan ställa henne på backen om jag behöver. Hon går inte än men när hon gör det så blir det bättre och stabilare skor så att hennes fötter inte blir sneda.
På Lördagen åkte vi till Jimenas Farmor och Farfar och när vi åkte hem rövade vi med oss Chico. Det tycker nog Jimena var bra, hon älskar att leka och busa med honom! På kvällen såg vi på halva Beck - Mannen med ikonerna, sedan så blev vi så trötta att vi gick och lade oss. Vi är alltid som tröttast på helgerna, när vi KAN vara uppe! På veckorna vill vi gjärna vara uppe till runt tolv, men går ändå och lägger oss tidigt för att orka med morgondagen, på helgerna orkar vi knappt vara uppe till tio. Någon som känner igen sig? Så då blir det lite så att vi, iallafall jag, tvingar oss att vara uppe lite längre för att ge oss själva och varandra tid.
Söndag, då var Simon hos sina föräldrar och hjälpte till med lite grejor och jag var hemma med Jimena som var helt omöjlig den dagen. Hon var inte nöjd för en sekund, om hon inte var i famnen och jag vägrar att gå och bära på mitt barn för att hon inte ska gråta eller skrika. Så vi var ute och gick på morgonen och försökte leka på dagen, men inget var riktigt bra tyckte Jimena. När Simon kom hen vid fyra på eftermiddagen var jag dödstrött och irriterad och Jimena var fortfarande illmarig. Men hon somnade i tid och våran kväll blev helt underbart mysig. Idag är Jimena sitt vanliga glada jag, men då och då kommer de där missnöjds skriken. Vi tror att hon håller på att börja testa oss..
Jag skrev förut att Jimena inte går än, men det är snart igång. Hon släpper taget om saker när hon står upp och hon ställer sig upp utan stöd. så står hon jätte stadigt en stund, ibland ca fem sekunder ibland ca trettio. Hon är jäteduktig! När hon vill ner igen sätter hon sig försiktigt. När hon tappar balansen skrattar hon och ställer sig upp igen, sötnos!
VI har nyss kommigt in från en härlig promenad, det är verkligen härligt väder ute! På nätterna har det vart nollgradigt och bara några få mil härifrån har det vart minusgrader, men idag har det vart ganska så varmt och solen lyser fortfarande klart och den värmer. Hade det vart Augusti hade det vart kanonhett nu! Så vi var ute på en långpromenad och tittade på alla vackra löv som faller från träden. Chico var med, nosandes och strosandes. Så skulel vi gå och gunga men det var massor med barn där så vi avvaktade och satte oss på en filt i det gröna istället. Helmysigt !
Kommentarer
Trackback
