Hey you mommy!
Ålder: 17
Graviditetssymtom: Migrän och vattensug
Positivtgravtest i vecka: Gjorde första testet i vecka 14 (!)
Då berättade jag för...
Mamma och pappa: I vecka 14, 15 eller 16..
Min bästa kompis: Efter tredje månaden
The girls: Efter tredje månaden här med
Min barnmorska heter: Therese Isacsson
Vikt vi inskrivningen: 56 kg, då hade jag redan gått upp två kilo eftersom att jag skrev in mig i vecka 16.
Vikt vid förlossningen: Ca 72 kg
Mat jag var torsk på (favviscraving): Ingen alls, jag käkade dock isbitar och sög på handdukar ^^,
Mat som fick mig att vilja kräkas: Mjölkpaket (med mjölk i;P) som stått längre än en dag.
Illamåendet började: Jag hade inget illamående
Och slutade: =)
Mina första mammakläder: Jeans med"maghållare". NO GOOD!
Min största modetabbe: Ingen vad jag vet, hur modern är man på en skala när man har en mage att gå runt med?
Första bebisprylen: En vit nalle i Kaninform som sitter
Då kände jag första sparken: Slutet på vecka 11
Vi tror att bebisen i magen är: Vi visste att det var en flicka, men innan ULJ så trode vi på en flicka också.
Namn vi funderar på: Jag hade två namnförslag, Jimena och Miranda, Simon tänkte på tråkigt vanliga namn.
Grejer som hände med min kropp: Jag blev.. STOR och jag fick lite bristningar, inget som stör/störde =)
Så motionerade jag: Jag hade fogdlossningar i början och i slutet så det blev inte så mycket motion mer än lugna promenader.
Konstiga grejer jag gorde under min graviditet: Jag började blåsa i varje glas jag skulle dricka ur..
Konstiga kommentarer jag fick höra: "Nu har du ju förlorar din ungdom, är du inte ledsen?"
Konstigaste bebisrådet: Jag fick inget konstigt bebisråd faktiskt =)
Värsta gravidminne: Fogdlossningar och att inte ha Simon vid min sida.
Bästa gravidminne: Jasmine som gjorde mig så glad och alltid var där för mig och kvällarna när Jimena rullade runt som en liten köttbulle i magen och min mamma som jag fick en oerhört bra kontakt med och som jag uppskattar så <3
På tisdag är jag ledig, är du det? innan & efter svenskan i allafall! MÅSTE TRÄFFAS. Vi flyttar i morgon ;p
Jag tror inte heller att ditt liv har blivit "förstört" för att du fårr barn. Det är bara fördomsfulla idioter som säger så.
Däremot måste jag få säga en sak: My God! Vad smal du är! :)
vad kul att du också svarade på dessa :)
Kan man känna sparkar redan i vecka 11? :)
Jadå, det är väldigt olika från mage till mage, ofta känner man i vecka tolv att det börjar röra lite smått på sig. Men det kommer väldigt sällan, det lever inte riktigt hejvilt därinne från början =)
du kan ju inte säga att du inte förlorat din ungdom eftersom du faktiskt inte kommer få uppleva den riktiga ungdomen eftersom du är mamma.
det behöver inte vara dåligt eller negativt. Men, jag lovar dig mitt liv är exakt lika värt att leva som ditt är och jag är en normal ungdom utan barn.
allt i livet har sin sak.
och jag tror nog man förlorar en del av sin ungdom som mamma eller pappa i tidigålder. du får miste om mycket - även om det kanske kan vara värt det. men man kan ha både och man måste inte bli med barn när man är 16 man kan blir det när man är 25-26 år också.
Menar verkligen inte att det är fel att skaffa barn ung. det är upp till var och en. Men jag tycker ofta att ungamammor verkar så jäklamkt förmer. Bättre än alla andra för att de blivit mammor unga.
skulle inte du tycka det var bättre om du fick uppleva den riktiga ungdomen, verkligen finna dig själv, gå ut skolan, skaffa en utbildning och ett jobb innan du fick barn?
somsagt menar inget illa.
Jag skulle inte ha planerat att skaffa barn vid 16, men kanske efter att jag gått ut gymnasiet. Och jag tycker att det inte speöar någon roll hur ung man är, speciellt inte om man har en stadig sambo med en bra inkomst. Vi unga mammor är inte alls "förmer" än andra, att du tycker det kan bero på att vi får STÅ PÅ OSS därför att de äldre mammorna ofta har en kritisk blick och tycker vi är för unga och inte klarar av ett barn, men mamma är ingen ålder. och min ungdom är den jag lever i just nu, jag har inte missat någonting eftersom att jag aldrig har varit i behov av att festa och leva rövare och skulle jag ändå vilja har jag chansen att göra det eftersom att barnvakt och sambo existerar. Det finns ingenting jag missar som jag skulle vilja uppleva. Självklart är ditt liv lika värt att leva sok mitt, men om du hade ett eget litet barn på din arm skulle du inte värdera det lika längre. Det finns otroligt många unga mammor och pappor idag och jag kan nästan helt säkert säga att de inte tycker att de "inte har någon ungdom", jag vet att du inte menar illa och det gör inte jag heller, men det är nog svårt att se på saken när man inte är ung och mamma själv.
Absolut, håller med dig förstår vad du menar.. måste vara jobbigt att bli nertryckt av äldre mammor hela tiden. Jag tror inte heller det är en ålder absolut inte - jag tror du kan vara en lika bra mamma som en som är 35. Det spelar nog ingen roll alls. speciellt inte om man t.ex. som du säger har bra ekonomi osv. Det är ju en förutsättning för att leva.
För mig handlar inte ungdom om att bara leva rövare. Det handlar om att bara få bry mig om mig själv och ingen annan ett tag. Egoistiskt kanske.. men så är det och det är rätt skönt:)
Vet dock hur det är med barn, har en systerdotter på 2 passar henne heldagar 4 ibland 5 gånger i veckan, och jag skulle gladeligen undsätta alltid i världen för henne, men samtidigt är jag otroligt glad att jag inte har ansvaret just nu, det får komma senare.. som sagt, det är skönt att bara bry sig om sig själv:)
Du gav ett sjukt bra svar, imponerad:) Hoppas allt går bra i fortsättningen, hon är en liten solstråle din dotter:)
